Interaktion kräver färdighet
Interaktionsförmåga innebär bland annat du kan ställa frågor, fungera i grupp, leda, tåla besvikelser och förmedla dina egna åsikter. Vi behöver dessa färdigheter i vårt dagliga liv för att sköta ärenden, men de är också viktiga när det kommer till till exempel jobbsökning eller inledande av parförhållanden. Eftersom det handlar om färdigheter, kan man öva upp dem. Social intelligens och sociala färdigheter utvecklas i olika interaktionstillfällen genom hela livet. Genom att repetera, öva och samla erfarenheter blir interaktionsförmågan bättre och enklare.
Interaktionsförmåga innebär bland annat du kan ställa frågor, fungera i grupp, leda, tåla besvikelser och förmedla dina egna åsikter. Vi behöver dessa färdigheter i vårt dagliga liv för att sköta ärenden, men de är också viktiga när det kommer till till exempel jobbsökning eller inledande av parförhållanden. Eftersom det handlar om färdigheter, kan man öva upp dem. Social intelligens och sociala färdigheter utvecklas i olika interaktionstillfällen genom hela livet. Genom att repetera, öva och samla erfarenheter blir interaktionsförmågan bättre och enklare.
|
Du vet känslan, när du vill berätta om någonting viktigt för dej, men ingen lyssnar på dej. Den andras
uppmärksamhet är annanstans (telefonsamtal, veckoslutsplaner, köplista). Du blir ställd åt sidan. Eller kommer du ihåg situationen, var Du inte stannade och lyssna? Vi kan tillsammans påverka på, att alla av oss skulle bli hörda. På 10.10 är det Världsdagen för psykisk hälsa. Vi visar tillsammans grönt ljus för att lyssna.
#vihreäävaloa #gröntljus #maailmanmielenterveyspäivä #kymppikymppi |
Somliga människor tar aktivt kontakt med andra och är pratsamma. Ett socialt temperament är ändå inte samma sak som god interaktionsförmåga. En utåtriktad och “social person” kan behöva lära sig att lyssna. Samtidigt kan en blyg och tyst person ha en väldigt god interaktionsförmåga, det vill säga goda sociala färdigheter. Social intelligens och emotionell intelligens betyder förmåga att läsa av olika sociala situationer, förmåga att känna empati för andras känslor samt ett bra spelöga.
I social interaktion spelar ömsesidighet en central roll. Det betyder att båda eller alla parter ger sin insats till den gemensamma diskussionen. Om det förekommer mobbning eller maktmissbruk, eller om någon i relationen mår dåligt, är relationen inte värd att lägga mer tid på. Det är viktigt att båda parter mår bra. Båda har också rätt att avsluta relationen. Grunden för ett bra vänskapsförhållande och vilka som helst andra relationer är att båda parterna både ger och får.
Positiv och konstruktiv kommunikation är att uppmuntra, att vara medvetet uppmärksam, att lyssna genuint och aktivt, samt att kunna ge en positiv men konstruktiv feedback. Att stöda, visa medkänsla, ta andra i beaktande och glädja andra hör också till positiva interaktionssätt. En kram eller beröring kan ge en känsla av att bli accepterad - beröring har en direkt koppling till våra må-bra hormoner. Eftersom alla ändå inte tycker om eller är vana vid kramar bör man alltid först fråga om man får ge en kram.
Positiv och konstruktiv kommunikation är att uppmuntra, att vara medvetet uppmärksam, att lyssna genuint och aktivt, samt att kunna ge en positiv men konstruktiv feedback. Att stöda, visa medkänsla, ta andra i beaktande och glädja andra hör också till positiva interaktionssätt. En kram eller beröring kan ge en känsla av att bli accepterad - beröring har en direkt koppling till våra må-bra hormoner. Eftersom alla ändå inte tycker om eller är vana vid kramar bör man alltid först fråga om man får ge en kram.
Det egna måendet påverkar den vardagliga interaktionen - få av oss är trevliga att prata med om vi just vaknat eller då vi är hungriga.
Vilket intryck ger du av dig själv till andra? Våra miner, vårt sätt att prata och vår attityd påverkar det intryck vi får av varandra. Ger jag med mitt eget beteende intrycket att inte vara intresserad av andra och hellre är för mig själv? Om så är fallet, låter de andra dig vara, och interaktionen uteblir eftersom de andra tror att du inte vill prata just nu. Ibland kan det egna måendet påverka interaktionen med andra. När man själv mår dåligt kan man lätt tolka det som att andra beter sig undvikande eller ohövligt mot en, fast det inte är så på riktigt. Hur ska jag bete mig för att få de andra engagerade i en interaktionssituation? Vilken effekt har det om jag visar mitt eget engagemang öppet?
Till vardagens interaktioner hör även konflikter
Ingen fungerar felfritt eller kontrollerar sina känslor hela tiden. Konflikter hör till interaktion. Att i en konflikt i stället för att anta något fråga rakt vad den andra menar betyder att man har interaktionsförmåga. Det är också bra om man kan avbryta situationen och återuppta diskussionen senare, då läget är lite lugnare. Att lösa konflikter hör till interaktionsförmågan, och en viktig förmåga är att kunna be om förlåtelse. Små saker blir lätt stora i våra tankar, ifall vi lämnar dem obehandlade. Att förstå hur det känns för din samtalspartner och fundera hur ni kan lösa situationen så att båda är nöjda är tecken på att du har en hög social intelligens. Ibland måste man göra kompromisser. Till de sociala färdigheterna hör att kunna be om hjälp när situationen blir för mäktig för en själv.
Det är bra att komma ihåg att andras förhållande till något inte alltid nödvändigtvis behöver handla om dig, utan om deras egna bekymmer, stress eller andra saker som de oroar sig för. Det är också bra att vara medveten om att vi trivs bland människor av olika orsaker. Ibland föds en vänskapsrelation av sig själv, men ibland finns ingen personkemi överhuvudtaget. Man behöver inte tycka om alla, men man måste kunna komma överens med alla.
Check out Nyytis kurs i livskunskap: jakso 11: Sosiaaliset taidot. Om emotionell intelligens se Empatiboxen. Om interaktion se på Mieli och sociala färdigheter på Nyyti. Om vänskap och mobbning se på Decibel.fi, och att läsa mer om mobbning se på UMO och MLL.
Ingen fungerar felfritt eller kontrollerar sina känslor hela tiden. Konflikter hör till interaktion. Att i en konflikt i stället för att anta något fråga rakt vad den andra menar betyder att man har interaktionsförmåga. Det är också bra om man kan avbryta situationen och återuppta diskussionen senare, då läget är lite lugnare. Att lösa konflikter hör till interaktionsförmågan, och en viktig förmåga är att kunna be om förlåtelse. Små saker blir lätt stora i våra tankar, ifall vi lämnar dem obehandlade. Att förstå hur det känns för din samtalspartner och fundera hur ni kan lösa situationen så att båda är nöjda är tecken på att du har en hög social intelligens. Ibland måste man göra kompromisser. Till de sociala färdigheterna hör att kunna be om hjälp när situationen blir för mäktig för en själv.
Det är bra att komma ihåg att andras förhållande till något inte alltid nödvändigtvis behöver handla om dig, utan om deras egna bekymmer, stress eller andra saker som de oroar sig för. Det är också bra att vara medveten om att vi trivs bland människor av olika orsaker. Ibland föds en vänskapsrelation av sig själv, men ibland finns ingen personkemi överhuvudtaget. Man behöver inte tycka om alla, men man måste kunna komma överens med alla.
Check out Nyytis kurs i livskunskap: jakso 11: Sosiaaliset taidot. Om emotionell intelligens se Empatiboxen. Om interaktion se på Mieli och sociala färdigheter på Nyyti. Om vänskap och mobbning se på Decibel.fi, och att läsa mer om mobbning se på UMO och MLL.
|
|
