Droger är olagliga ämnen, preparat och växter som klassas som narkotika. Till dessa hör cannabisprodukter, ämnen som förlamar centrala nervsystemet som heroin, uppiggande stimulanter som amfetamin samt hallucinogener som skapar kraftiga förvrängningar av sinnesintryck, till exempel LSD. Den finländska drogpolitiken är en totalförbudspolitik, det vill säga utöver tillverkning, handel och smuggling av droger är också narkotikabruk och -innehav olagligt och därmed straffbart.
Det pågår en aktiv debatt i Finland och övriga världen kring droganvändning och speciellt kring avkriminalisering av cannabis. I Norge har man tagit ett beslut om avkriminalisering vilket innebär att man inte längre bestraffas för bruk, innehav eller köp av narkotika, utan man erbjuds i stället vård. Försäljning, produktion och handel av narkotika är fortfarande olagligt och därmed straffbart. Tröskeln för att uppsöka vård bör vara så låg som möjligt, och man borde aktivt jobba för att avlägsna de hinder som står i vägen för att söka hjälp. Det är också viktigt att rätt sorts hjälp finns tillgänglig så länge som det behövs.
Du kan ringa till en stödtelefon 24/7 (på finska) ifall du är orolig över ditt eget eller en närståendes rusmedelsanvändning. Råd och tips för hur du kan ta din oro till tals finns här. Du kan också söka hjälp hos din egen hälsovårdscentral, din studie- eller arbetsplatshälsovård eller ortens missbrukarvård. På studie- och arbetsplatser bör det finnas en rusmedelsplan för förebyggande av rusmedelsskador och främjande av välmående. Information om den egna ortens stöd- och rusmedelstjänster hittar du till exempel när du gör en sökning på Psykporten för unga/Nuortenmielenterveystalo och Psykporten/Mielenterveystalo.
Mer på EHYT och Drugsmart. Buenotalk, Irti huumeista, YAD och Käypä hoito har information på finska. Dopinglinkki.
Det pågår en aktiv debatt i Finland och övriga världen kring droganvändning och speciellt kring avkriminalisering av cannabis. I Norge har man tagit ett beslut om avkriminalisering vilket innebär att man inte längre bestraffas för bruk, innehav eller köp av narkotika, utan man erbjuds i stället vård. Försäljning, produktion och handel av narkotika är fortfarande olagligt och därmed straffbart. Tröskeln för att uppsöka vård bör vara så låg som möjligt, och man borde aktivt jobba för att avlägsna de hinder som står i vägen för att söka hjälp. Det är också viktigt att rätt sorts hjälp finns tillgänglig så länge som det behövs.
Du kan ringa till en stödtelefon 24/7 (på finska) ifall du är orolig över ditt eget eller en närståendes rusmedelsanvändning. Råd och tips för hur du kan ta din oro till tals finns här. Du kan också söka hjälp hos din egen hälsovårdscentral, din studie- eller arbetsplatshälsovård eller ortens missbrukarvård. På studie- och arbetsplatser bör det finnas en rusmedelsplan för förebyggande av rusmedelsskador och främjande av välmående. Information om den egna ortens stöd- och rusmedelstjänster hittar du till exempel när du gör en sökning på Psykporten för unga/Nuortenmielenterveystalo och Psykporten/Mielenterveystalo.
Mer på EHYT och Drugsmart. Buenotalk, Irti huumeista, YAD och Käypä hoito har information på finska. Dopinglinkki.
Cannabis
Cannabis är det mest använda olagliga rusmedlet i Finland. Majoriteten av finländarna har inte använt cannabis. Oftast handlar drogbruket om att man vill pröva på det, eller så använder man det sporadiskt. Det har ändå blivit mer allmänt med regelbundet och långvarigt drogbruk.
Oftast används cannabis genom rökning av marijuana. Den rusframkallande och medicinska effekten beror på de cannabinoider som finns i preparatet. Av dessa är den psykoaktiva tetrahydrocannabinolen THC central gällande rusframkallande effekt. Ur en mer medicinsk synvinkel är cannabidiolen (CBD) central. THC är ett psykoaktivt ämne, medan CBD har antipsykotisk effekt. Det finns nästan hundra olika cannabinoider i cannabis. Nyttiga hampväxter används inom industri till exempel för tillverkning av olja och fiber. Till exempel hampafrön, hampaprotein och hampatextilier är tillverkade av hampväxter som inte har en rusframkallande effekt.
Cannabis är det mest använda olagliga rusmedlet i Finland. Majoriteten av finländarna har inte använt cannabis. Oftast handlar drogbruket om att man vill pröva på det, eller så använder man det sporadiskt. Det har ändå blivit mer allmänt med regelbundet och långvarigt drogbruk.
Oftast används cannabis genom rökning av marijuana. Den rusframkallande och medicinska effekten beror på de cannabinoider som finns i preparatet. Av dessa är den psykoaktiva tetrahydrocannabinolen THC central gällande rusframkallande effekt. Ur en mer medicinsk synvinkel är cannabidiolen (CBD) central. THC är ett psykoaktivt ämne, medan CBD har antipsykotisk effekt. Det finns nästan hundra olika cannabinoider i cannabis. Nyttiga hampväxter används inom industri till exempel för tillverkning av olja och fiber. Till exempel hampafrön, hampaprotein och hampatextilier är tillverkade av hampväxter som inte har en rusframkallande effekt.
Risker och skadeverkningar
Önskade och icke-önskade effekter av cannabisbruk varierar från person till person. Ofta används cannabis tillsammans med andra människor, och det finns liknande sociala orsaker till användningen som gällande alkoholanvändning. Man hoppas bland annat att cannabis ska lugna ner, öka känslan av tillhörighet och kreativitet och ge en skön känsla. Hurdana risker och skadeverkningar cannabisbruket ger beror på hur ofta och mycket man använder, användarens ålder, hälsa och personlighetsfaktorer. Speciellt en långvarig, riklig och tät användning ökar risken för skadeverkningar. Likadant är det om man har börjat använda cannabis i större mängd redan som ung. Att samtidigt använda alkohol och cannabis ökar riskerna för skadeverkningar.
Önskade och icke-önskade effekter av cannabisbruk varierar från person till person. Ofta används cannabis tillsammans med andra människor, och det finns liknande sociala orsaker till användningen som gällande alkoholanvändning. Man hoppas bland annat att cannabis ska lugna ner, öka känslan av tillhörighet och kreativitet och ge en skön känsla. Hurdana risker och skadeverkningar cannabisbruket ger beror på hur ofta och mycket man använder, användarens ålder, hälsa och personlighetsfaktorer. Speciellt en långvarig, riklig och tät användning ökar risken för skadeverkningar. Likadant är det om man har börjat använda cannabis i större mängd redan som ung. Att samtidigt använda alkohol och cannabis ökar riskerna för skadeverkningar.
I Finland finns det för tillfället fem medicinska cannabispreparat, varav vilka endast ett har beviljats försäljningstillstånd. För de fyra övriga preparaten behöver patienten ett specialtillstånd av säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea.
Medicinskt bruk handlar om att en läkare ordinerar ett medicinskt preparat för att behandla en sjukdom eller ett symptom. Alla medicinska preparat genomgår en omfattande utvecklings- och undersökningsprocess innan de får användas av patienter, och säkerheten följs upp ännu efter beviljat försäljningstillstånd. Det finns inga garantier för kvaliteten eller säkerheten när det gäller hemodlade eller olagligt inhandlade cannabisväxter som används för självmedicinering. När man köper cannabis kan det hända att det lagts till övriga utdrygningsmedel eller andra drogpreparat som ökar skadeverkningarna. Såsom alla andra mediciner har även medicinsk cannabis skade- och biverkningar.
Man kan få omedelbara skadeverkningar såsom försämrad koncentrationsförmåga, minnessvårigheter, ångesttillstånd, panik, rädslor, vanföreställningar, förvärrade psykiska problem och inåtvändhet. En långvarig och riklig användning ökar risken för passivitet, beroende, depression och psykos. Cannabis kan försämra den sexuella funktionsförmågan och fertiliteten, och ökar risken för vissa former av cancer. De fysiska effekterna av cannabis är röda ögon, ökad puls, muntorrhet och ett ökat sötsug. Man har konstaterat att cannabis försämrar både den fysiska och psykiska funktionsförmågan, till exempel minnet, reaktionsförmågan och koordinationsförmågan. Cannabis kan också leda till utvecklingsskador hos fostret eftersom ämnena som cannabis innehåller tar sig igenom livmodern. Hur långvarig effekten av cannabis är beror på ämnets kvalitet och mängd. Oftast varar effekten 3-4 timmar. Det kan dock räcka till och med veckor innan ämnets nedbrytningsprodukter lämnar kroppen. Effekten av syntetiska cannabinoider är kortvarig, under en timme, men effekterna är starkare och mer oförutsägbara.
Med att använda cannabis regelbundet ökar risken för psykiskt och socialt beroende och skadeverkningar kan utvecklas. Vissa personer löper en högre risk för skadeverkningar och dessa personer borde absolut avstå från cannabis. Dessa riskgrupper är gravida kvinnor, personer som lider av psykossymtom, och personer som på grund av sin bakgrund är mer mottagliga för rusmedelsproblem och som har risk för att en psykos eller schizofreni bryter ut.
Att sluta och minska
Man kan minska riskerna och skadeverkningarna av cannabis genom att bland annat sluta använda helt och hållet, använda mindre och mer sällan, lämna bort tobaken från cannabiscigaretten och ånga cannabis i stället för att röka det. Ett upprepat cannabisbruk ökar snabbt toleransen och därmed också doserna, vilket leder till att effekterna på kroppen och psyket blir svårare. Det lönar sig inte att använda övriga rusmedel samtidigt som cannabis, inte heller får man köra bil då man är påverkad av cannabis. Användning av syntetiska cannabinoider innebär större hälsorisker och även större dödsrisk jämfört med marijuana.
Man kan granska sitt eget bruk och förändra det självständigt. På sidan “Cannabisintervention för unga cannabisanvändare” finns verktyg som hjälper att värdera och ändra användandet. Man kan beräkna priset och mängden cannabis man använder med hjälp av en dosräknare. CAST-utvärderingstestet hjälper att värdera risken av användningen och behovet av stöd- och vårdtjänster.
Du kan ringa till en stödtelefon 24/7 (på finska) ifall du är orolig över ditt eget eller en närståendes rusmedelsanvändning. Råd och tips för hur du kan ta din oro till tals finns här. Du kan söka hjälp hos din egen hälsovårdscentral, studie- eller arbetsplatshälsovården eller den egna ortens missbrukarvård. Professionella hjälptjänster är konfidentiella. På arbets- och studieplatserna bör finnas en rusmedelsplan för att förebygga rusmedelsskador och främja välmående. Information om den egna ortens tjänster hittar du till exempel när du gör en sökning på Psykporten för unga/Nuortenmielenterveystalo och Psykporten/Mielenterveystalo.
Mer om droger och missbruk: EHYT, Drugsmart, UMO, Psykosguide i Psykporten/Mielenterveystalo. Buenotalk, Irti huumeista, YAD, Käypä hoito och Hamppupelto-projekt har information på finska.
Med att använda cannabis regelbundet ökar risken för psykiskt och socialt beroende och skadeverkningar kan utvecklas. Vissa personer löper en högre risk för skadeverkningar och dessa personer borde absolut avstå från cannabis. Dessa riskgrupper är gravida kvinnor, personer som lider av psykossymtom, och personer som på grund av sin bakgrund är mer mottagliga för rusmedelsproblem och som har risk för att en psykos eller schizofreni bryter ut.
Att sluta och minska
Man kan minska riskerna och skadeverkningarna av cannabis genom att bland annat sluta använda helt och hållet, använda mindre och mer sällan, lämna bort tobaken från cannabiscigaretten och ånga cannabis i stället för att röka det. Ett upprepat cannabisbruk ökar snabbt toleransen och därmed också doserna, vilket leder till att effekterna på kroppen och psyket blir svårare. Det lönar sig inte att använda övriga rusmedel samtidigt som cannabis, inte heller får man köra bil då man är påverkad av cannabis. Användning av syntetiska cannabinoider innebär större hälsorisker och även större dödsrisk jämfört med marijuana.
Man kan granska sitt eget bruk och förändra det självständigt. På sidan “Cannabisintervention för unga cannabisanvändare” finns verktyg som hjälper att värdera och ändra användandet. Man kan beräkna priset och mängden cannabis man använder med hjälp av en dosräknare. CAST-utvärderingstestet hjälper att värdera risken av användningen och behovet av stöd- och vårdtjänster.
Du kan ringa till en stödtelefon 24/7 (på finska) ifall du är orolig över ditt eget eller en närståendes rusmedelsanvändning. Råd och tips för hur du kan ta din oro till tals finns här. Du kan söka hjälp hos din egen hälsovårdscentral, studie- eller arbetsplatshälsovården eller den egna ortens missbrukarvård. Professionella hjälptjänster är konfidentiella. På arbets- och studieplatserna bör finnas en rusmedelsplan för att förebygga rusmedelsskador och främja välmående. Information om den egna ortens tjänster hittar du till exempel när du gör en sökning på Psykporten för unga/Nuortenmielenterveystalo och Psykporten/Mielenterveystalo.
Mer om droger och missbruk: EHYT, Drugsmart, UMO, Psykosguide i Psykporten/Mielenterveystalo. Buenotalk, Irti huumeista, YAD, Käypä hoito och Hamppupelto-projekt har information på finska.
Övriga droger
De flesta finländare anser att droganvändning är ett stort eller ganska stort problem i Finland, men inställningen till speciellt cannabis har blivit mer liberal. Till övriga droger förhåller man sig fortfarande kritiskt, men allt fler anser att det är relativt ofarligt att prova på droger. Det finns många subkulturer inom drogbruket. Till exempel “partydroger” används som namnet säger på fester i stället för alkohol. Fast man använder droger på olika sätt, är inget sätt riskfritt. Ingen blir fast eller får problem av egen vilja: speciellt personer som använder endast partydroger tror ofta länge att de har kontroll över sitt användande och att de själva väljer sitt användande, ända tills alternativen blir allt färre och beroendet växer.
Risker och skadeverkningar
Risker och skadeverkningar på individnivå kan vara kort- eller långvariga effekter och effekter relaterade till användningssätt och subkulturer. Till exempel cannabisbruk kan leda till beroende, men ofta behöver man vård för främst psykiska och psykotiska symptom. Typiska följder av användning av opioider är till exempel vanföreställningar, förvirring och nedsättning av motoriska och kognitiva funktioner. Blandanvändning, det vill säga samtidig användning av både alkohol och droger, ökar markant risk för dödsfall. Injicering med smutsiga nålar ökar risken för infektioner och smittsamma sjukdomar såsom hiv och hepatit.
Drogberoende kan vara socialt, psykiskt eller fysiskt. Ett socialt beroende innebär att man har svårt att bryta sig loss från den sociala omgivning och vänskapskrets som byggs upp kring användandet. Denna omgivning möjliggör att drogerna hålls med i vardagen. Man kan också fastna i drogskulder och kriminalitet. Ett fysiologiskt beroende innebär att toleransen ökar, användandet blir tvångsmässigt och att man får abstinensbesvär när man inte använder. Det fysiska beroendet stärks ju längre tid man använder. Med tiden blir beroendet kroniskt, vilket innebär att välbehagskänslan försvagas och i stället blir det nödvändigt att använda för att säkerställa nervsystemets funktioner. Det psykiska beroendets karaktär baserar sig på ämnets förmåga att producera välbehagskänsla eller andra psykiska effekter som upprätthåller beroendet. Droganvändning förändrar hjärnans aktivitet och struktur. Detta försvårar avvänjningen av droger.
Droganvändning kan leda till en hel del olika andra problem, såsom psykisk ohälsa och allvarlig marginalisering. Mentala hälsoproblem kan vara en bidragande faktor till att pröva på droger för att “fly från vardagen”. Mentala hälsoproblem kan också vara en följd av rusmedelsanvändning. När man inte känner att man har en meningsfull vardag och kombinerar det med effekterna av droger och ensamhet, kan dessa orsaka symtom på depression, och abstinensbesvären kan öka ångest- och panikkänslor. Psykoser ökar risken för insjuknande i schizofreni. Droganvändning som startat från nöjesanvänding leder tyvärr ofta till ett okontrollerbart bruk, där det enda man kan tänka på är att fixa nästa dos. Detta kan i sin tur leda till kriminalitet, eftersom man behöver pengar till sitt drogbruk. En droganvändare behöver därmed ofta mångprofessionell hjälp för att hantera sitt liv och sina vardagliga funktioner, vilka påverkar tillfrisknandet från beroendet.
I Finland finns en lag om tvångsvård gällande patienter med rusmedelsproblem eller psykisk sjukdom. Den oro och det illamående som de närstående ser räcker inte till som grund för tvångsvård, så länge patienten inte kan påvisa att den är till fara för sig själv eller andra. Det är vanligt att en person som har ett problematiskt drogbruk hamnar i fängelse i stället för en vårdplats. Vid trafikkontroller har man märkt att det blivit vanligare att köra bil alkohol- eller drogpåverkad. Drog- och medicinbruk försämrar chaufförens reaktions-, bedömnings-, problemlösnings-, koordinations- och funktionsförmåga.
Att sluta och minska
Man kan förminska de negativa följderna av droganvändning med att dela ut rena injektionsredskap på hälsorådgivningsställen, med att erbjuda hälsorådgivning, könssjukdomstest, sårvård, vaccin och läkartjänster. På verksamhetsstället för hälsorådgivningstjänster kan man också få hjälp med ärenden som gäller rehabilitering och drogavvänjning. Rena injektionsredskap kan i Finland också fås på de flesta apotek. Alla social- och hälsovårdstjänster omfattas av tystnadsplikt.
Du kan ringa till en stödtelefon 24/7 (på finska) ifall du är orolig över ditt eget eller en närståendes rusmedelsanvändning. Råd och tips för hur du kan ta din oro till tals finns här. Du kan söka hjälp hos din egen hälsovårdscentral, studie- eller arbetsplatshälsovården eller den egna ortens missbrukarvård. Professionella hjälptjänster är konfidentiella. På arbets- och studieplatserna bör finnas en rusmedelsplan för att förebygga rusmedelsskador och främja välmående. Information om den egna ortens tjänster hittar du till exempel när du gör en sökning på Psykporten för unga/Nuortenmielenterveystalo och Psykporten/Mielenterveystalo.
De flesta finländare anser att droganvändning är ett stort eller ganska stort problem i Finland, men inställningen till speciellt cannabis har blivit mer liberal. Till övriga droger förhåller man sig fortfarande kritiskt, men allt fler anser att det är relativt ofarligt att prova på droger. Det finns många subkulturer inom drogbruket. Till exempel “partydroger” används som namnet säger på fester i stället för alkohol. Fast man använder droger på olika sätt, är inget sätt riskfritt. Ingen blir fast eller får problem av egen vilja: speciellt personer som använder endast partydroger tror ofta länge att de har kontroll över sitt användande och att de själva väljer sitt användande, ända tills alternativen blir allt färre och beroendet växer.
Risker och skadeverkningar
Risker och skadeverkningar på individnivå kan vara kort- eller långvariga effekter och effekter relaterade till användningssätt och subkulturer. Till exempel cannabisbruk kan leda till beroende, men ofta behöver man vård för främst psykiska och psykotiska symptom. Typiska följder av användning av opioider är till exempel vanföreställningar, förvirring och nedsättning av motoriska och kognitiva funktioner. Blandanvändning, det vill säga samtidig användning av både alkohol och droger, ökar markant risk för dödsfall. Injicering med smutsiga nålar ökar risken för infektioner och smittsamma sjukdomar såsom hiv och hepatit.
Drogberoende kan vara socialt, psykiskt eller fysiskt. Ett socialt beroende innebär att man har svårt att bryta sig loss från den sociala omgivning och vänskapskrets som byggs upp kring användandet. Denna omgivning möjliggör att drogerna hålls med i vardagen. Man kan också fastna i drogskulder och kriminalitet. Ett fysiologiskt beroende innebär att toleransen ökar, användandet blir tvångsmässigt och att man får abstinensbesvär när man inte använder. Det fysiska beroendet stärks ju längre tid man använder. Med tiden blir beroendet kroniskt, vilket innebär att välbehagskänslan försvagas och i stället blir det nödvändigt att använda för att säkerställa nervsystemets funktioner. Det psykiska beroendets karaktär baserar sig på ämnets förmåga att producera välbehagskänsla eller andra psykiska effekter som upprätthåller beroendet. Droganvändning förändrar hjärnans aktivitet och struktur. Detta försvårar avvänjningen av droger.
Droganvändning kan leda till en hel del olika andra problem, såsom psykisk ohälsa och allvarlig marginalisering. Mentala hälsoproblem kan vara en bidragande faktor till att pröva på droger för att “fly från vardagen”. Mentala hälsoproblem kan också vara en följd av rusmedelsanvändning. När man inte känner att man har en meningsfull vardag och kombinerar det med effekterna av droger och ensamhet, kan dessa orsaka symtom på depression, och abstinensbesvären kan öka ångest- och panikkänslor. Psykoser ökar risken för insjuknande i schizofreni. Droganvändning som startat från nöjesanvänding leder tyvärr ofta till ett okontrollerbart bruk, där det enda man kan tänka på är att fixa nästa dos. Detta kan i sin tur leda till kriminalitet, eftersom man behöver pengar till sitt drogbruk. En droganvändare behöver därmed ofta mångprofessionell hjälp för att hantera sitt liv och sina vardagliga funktioner, vilka påverkar tillfrisknandet från beroendet.
I Finland finns en lag om tvångsvård gällande patienter med rusmedelsproblem eller psykisk sjukdom. Den oro och det illamående som de närstående ser räcker inte till som grund för tvångsvård, så länge patienten inte kan påvisa att den är till fara för sig själv eller andra. Det är vanligt att en person som har ett problematiskt drogbruk hamnar i fängelse i stället för en vårdplats. Vid trafikkontroller har man märkt att det blivit vanligare att köra bil alkohol- eller drogpåverkad. Drog- och medicinbruk försämrar chaufförens reaktions-, bedömnings-, problemlösnings-, koordinations- och funktionsförmåga.
Att sluta och minska
Man kan förminska de negativa följderna av droganvändning med att dela ut rena injektionsredskap på hälsorådgivningsställen, med att erbjuda hälsorådgivning, könssjukdomstest, sårvård, vaccin och läkartjänster. På verksamhetsstället för hälsorådgivningstjänster kan man också få hjälp med ärenden som gäller rehabilitering och drogavvänjning. Rena injektionsredskap kan i Finland också fås på de flesta apotek. Alla social- och hälsovårdstjänster omfattas av tystnadsplikt.
Du kan ringa till en stödtelefon 24/7 (på finska) ifall du är orolig över ditt eget eller en närståendes rusmedelsanvändning. Råd och tips för hur du kan ta din oro till tals finns här. Du kan söka hjälp hos din egen hälsovårdscentral, studie- eller arbetsplatshälsovården eller den egna ortens missbrukarvård. Professionella hjälptjänster är konfidentiella. På arbets- och studieplatserna bör finnas en rusmedelsplan för att förebygga rusmedelsskador och främja välmående. Information om den egna ortens tjänster hittar du till exempel när du gör en sökning på Psykporten för unga/Nuortenmielenterveystalo och Psykporten/Mielenterveystalo.
|
|
