Ta dig tid för avslappning
Avslappning ändrar hjärnans beteende, lugnar ner det autonoma nervsystemet, minskar på stressnivåerna och producerar må-bra hormoner. När du sovit gott är ditt självförtroende bättre. Se till att varje dag innehåller stunder av lugn och ro, utan prestationskrav. Eftersom vi alla upplever saker och ting på olika sätt, har vi alla olika sätt att slappna av. Många saker som händer under dagen påverkar det som fungerar avslappnande på oss. Fundera på vad som kunde ge dig en avslappnad känsla just idag. Kunde det vara en egen hobby, där du kan utvecklas? Det är motiverande att se sin egen utveckling och att koncentrera sig på annat än stressframkallande saker. Många slappnar av genom att röra på sig: du kan promenera och ta nya rutter i grannskapet, löpa utan att tänka på något speciellt eller koncentrera dig på att njuta av naturen. Också ledd motion eller att gå på gym kan fungera avslappnande. Det kan också vara lugnande att dansa, yoga eller spela bollspel med andra. Bastubad och massage är också bra sätt att ge utrymme för återhämtning och att öka på kroppens må-bra hormoner och endorfiner. Att simma i vak har också bevisligen många hälsofördelar.
Ofta kan det vara avslappnande att göra något i motsats till vad du gör under dagen: om du sitter framför en skärm hela dagen kan du slappna av med att röra på dig eller lyssna på musik, en ljudbok eller en podcast. Om ljud och brus känns ansträngande kan du slappna av i tystnad, med att laga mat eller med att göra något annat praktiskt. Ibland kan stress försvåra avslappningen. Skjut inte upp beslut, och om du känner dig bekymrad lönar det sig att tala om det med någon. Alternativt kan du ägna dig åt en “orosstund” för dig själv. Försök identifiera orsakerna till stressen. Upplever du svåra saker i livet eller har konfliktfyllda relationer, kan du göra något åt saken? Kanske stressen ökar bara av att du efter en tung dag tar saker och ting för allvarligt? Har du ätit och sovit tillräckligt?
Det lönar sig att planera in pauser i arbetet under dagen. Byt sittställning eller jobba stående; ge dig själv en långrast. Många gillar korta eller långa avslappningsövningar såsom andningsavslappning, muskelavslappning, mental träning och medveten närvaro. Dessa övningar kan göras fast i bussen eller på tåget, det tar inte plats och ingen lägger märke till vad du gör.
Check out Nyytis kurs i livskunskap: jakso 7: rentoutuminen. Mer om avslappning Nyyti. Avslappningsövningar finns du på Folkhälsan och 1177-se, och på finska på Mieli och Nyyti.
Avslappning ändrar hjärnans beteende, lugnar ner det autonoma nervsystemet, minskar på stressnivåerna och producerar må-bra hormoner. När du sovit gott är ditt självförtroende bättre. Se till att varje dag innehåller stunder av lugn och ro, utan prestationskrav. Eftersom vi alla upplever saker och ting på olika sätt, har vi alla olika sätt att slappna av. Många saker som händer under dagen påverkar det som fungerar avslappnande på oss. Fundera på vad som kunde ge dig en avslappnad känsla just idag. Kunde det vara en egen hobby, där du kan utvecklas? Det är motiverande att se sin egen utveckling och att koncentrera sig på annat än stressframkallande saker. Många slappnar av genom att röra på sig: du kan promenera och ta nya rutter i grannskapet, löpa utan att tänka på något speciellt eller koncentrera dig på att njuta av naturen. Också ledd motion eller att gå på gym kan fungera avslappnande. Det kan också vara lugnande att dansa, yoga eller spela bollspel med andra. Bastubad och massage är också bra sätt att ge utrymme för återhämtning och att öka på kroppens må-bra hormoner och endorfiner. Att simma i vak har också bevisligen många hälsofördelar.
Ofta kan det vara avslappnande att göra något i motsats till vad du gör under dagen: om du sitter framför en skärm hela dagen kan du slappna av med att röra på dig eller lyssna på musik, en ljudbok eller en podcast. Om ljud och brus känns ansträngande kan du slappna av i tystnad, med att laga mat eller med att göra något annat praktiskt. Ibland kan stress försvåra avslappningen. Skjut inte upp beslut, och om du känner dig bekymrad lönar det sig att tala om det med någon. Alternativt kan du ägna dig åt en “orosstund” för dig själv. Försök identifiera orsakerna till stressen. Upplever du svåra saker i livet eller har konfliktfyllda relationer, kan du göra något åt saken? Kanske stressen ökar bara av att du efter en tung dag tar saker och ting för allvarligt? Har du ätit och sovit tillräckligt?
Det lönar sig att planera in pauser i arbetet under dagen. Byt sittställning eller jobba stående; ge dig själv en långrast. Många gillar korta eller långa avslappningsövningar såsom andningsavslappning, muskelavslappning, mental träning och medveten närvaro. Dessa övningar kan göras fast i bussen eller på tåget, det tar inte plats och ingen lägger märke till vad du gör.
Check out Nyytis kurs i livskunskap: jakso 7: rentoutuminen. Mer om avslappning Nyyti. Avslappningsövningar finns du på Folkhälsan och 1177-se, och på finska på Mieli och Nyyti.
Välbefinnande från naturen
Att vistas i naturen betyder inte en veckas vandring eller vistelse i ödemarken. Dina närskogar och stadsparker räcker mer än väl. Det finns inte bara ett rätt sätt att njuta av naturen: vissa gillar att slappna av med att lägga sig ner i mossan, andra gillar att röra sig i ojämn terräng och gå längs naturstigar. Vissa tycker om att titta på naturen: de olika gröna nyanserna och de små detaljerna; andra gillar att lyssna till vindens sus och vågornas brus. För många är det viktigaste att man kommer bort från trafikbullret och får njuta av tystnaden i naturen.
Att röra sig i naturen har bevisade hälsoeffekter. Humöret höjs, stressen minskar och känslan av brådska avtar - redan att vistas i naturen i 15 minuter sänker blodtrycket. Symptom på stress, ångest och depression kan lätta. Även vikthantering kan underlättas av att vistas i naturen. Att röra sig i naturen kan också främja en bättre sömnkvalitet och ett bättre humör. Naturen påverkar oss via alla våra sinnen. Mängden ljus som når våra ögon påverkar vår inre klocka. På detta sätt kan också personer som lider av sömnlöshet och vinterdepression ha nytta av att vistas i naturen.
Att vistas i naturen betyder inte en veckas vandring eller vistelse i ödemarken. Dina närskogar och stadsparker räcker mer än väl. Det finns inte bara ett rätt sätt att njuta av naturen: vissa gillar att slappna av med att lägga sig ner i mossan, andra gillar att röra sig i ojämn terräng och gå längs naturstigar. Vissa tycker om att titta på naturen: de olika gröna nyanserna och de små detaljerna; andra gillar att lyssna till vindens sus och vågornas brus. För många är det viktigaste att man kommer bort från trafikbullret och får njuta av tystnaden i naturen.
Att röra sig i naturen har bevisade hälsoeffekter. Humöret höjs, stressen minskar och känslan av brådska avtar - redan att vistas i naturen i 15 minuter sänker blodtrycket. Symptom på stress, ångest och depression kan lätta. Även vikthantering kan underlättas av att vistas i naturen. Att röra sig i naturen kan också främja en bättre sömnkvalitet och ett bättre humör. Naturen påverkar oss via alla våra sinnen. Mängden ljus som når våra ögon påverkar vår inre klocka. På detta sätt kan också personer som lider av sömnlöshet och vinterdepression ha nytta av att vistas i naturen.
Klimatrelaterade känslor av alla slag är tillåtna
Känslor i relation till naturen och vår omgivning kallas klimatrelaterade känslor. De kan fungera som kraftkälla och ge oss energi att lösa problem eller ge oss en känsla av hopp som stärks av att vistas i naturen. Det finns också negativa känslor som frustration och ångest. Klimatångest innebär känslor som uppstår på grund av miljöproblem och -hot. Att känna igen och acceptera svåra känslor och tankar och träna sin känslokompetens hjälper att hantera alla klimatändringar. Dessa känslor är bra att möta och dela tillsammans med någon. Då blir livet med alla känslor lättare, man orkar fungera i sin egen vardag och göra de egna valen för miljön.
Om kraft från naturen och klimatångest Svenska naturskyddsforeningen. På finska om naturen se på Mieli: metsäkävelyt och luonnon hyvinvointivaikutukset, och Nuorten luonto. På klimatångest på finska se på Nyyti, Mieli sekä Tunne ry.
Känslor i relation till naturen och vår omgivning kallas klimatrelaterade känslor. De kan fungera som kraftkälla och ge oss energi att lösa problem eller ge oss en känsla av hopp som stärks av att vistas i naturen. Det finns också negativa känslor som frustration och ångest. Klimatångest innebär känslor som uppstår på grund av miljöproblem och -hot. Att känna igen och acceptera svåra känslor och tankar och träna sin känslokompetens hjälper att hantera alla klimatändringar. Dessa känslor är bra att möta och dela tillsammans med någon. Då blir livet med alla känslor lättare, man orkar fungera i sin egen vardag och göra de egna valen för miljön.
Om kraft från naturen och klimatångest Svenska naturskyddsforeningen. På finska om naturen se på Mieli: metsäkävelyt och luonnon hyvinvointivaikutukset, och Nuorten luonto. På klimatångest på finska se på Nyyti, Mieli sekä Tunne ry.
Psyket och hjärnan behöver sömn
Vi vet av erfarenhet att sömn hjälper mot trötthet. Under sömnen återhämtar sig kroppen från fysisk ansträngning. Också hjärnan laddar ny energi och bearbetar dagens händelser under sömnen. Sömnen återställer den mentala energinivån och uppfattningsförmågan, och är en förutsättning för bland annat minnesfunktionerna. Visste du att sömnen också förbättrar vårt immunförsvar? Har man sovit dåligt får man lättare flunsa. En god nattsömn ger ett gott humör och påverkar självförtroendet.
Vi vet av erfarenhet att sömn hjälper mot trötthet. Under sömnen återhämtar sig kroppen från fysisk ansträngning. Också hjärnan laddar ny energi och bearbetar dagens händelser under sömnen. Sömnen återställer den mentala energinivån och uppfattningsförmågan, och är en förutsättning för bland annat minnesfunktionerna. Visste du att sömnen också förbättrar vårt immunförsvar? Har man sovit dåligt får man lättare flunsa. En god nattsömn ger ett gott humör och påverkar självförtroendet.
En vuxen behöver ca 7 till 9 timmar sömn per dygn. Alla har både bättre och sämre sömnperioder, och även tillfällig sömnlöshet är normalt. För att förebygga sömnproblem är det viktigt att behålla en regelbunden dygnsrytm. Saker som påverkar sömnen är t.ex. tankar som snurrar i huvudet, måltidsrytm och -kvalitet, motion under dagen och avkoppling. En alltför hektisk dag kan göra att vår kropp börjar gå på övervarv, och det kan vara svårt att koppla av. Om sömnproblemen fortsätter en längre tid och stör vardagen, är det viktigt att hitta en lösning. En person som lider av sömnlöshet är konstant trött, sömnen har inte en uppiggande effekt och tröttheten påverkar humöret.
Medieanvändning påverkar sömnen
Mycket av innehållet i media har en uppiggande effekt, vilket försvårar insomningen. Ljuset från en smarttelefon eller annan apparat kan kan hindra produktionen av melatonin, som är kroppens eget sömnhormon. Detta leder till att tröttheten skjuts upp till allt senare. Utöver det kan spel som har ett högt tempo eller kommunikation med vänner upprätthålla en hög energinivå, vilket leder till att sömnregleringen störs och tröttheten försvinner. Det händer lätt att man blir uppslukad av allt innehåll på sociala medier att man tappar sin tidsuppfattning.
Medieanvändning påverkar sömnen
Mycket av innehållet i media har en uppiggande effekt, vilket försvårar insomningen. Ljuset från en smarttelefon eller annan apparat kan kan hindra produktionen av melatonin, som är kroppens eget sömnhormon. Detta leder till att tröttheten skjuts upp till allt senare. Utöver det kan spel som har ett högt tempo eller kommunikation med vänner upprätthålla en hög energinivå, vilket leder till att sömnregleringen störs och tröttheten försvinner. Det händer lätt att man blir uppslukad av allt innehåll på sociala medier att man tappar sin tidsuppfattning.
Med dina egna handlingar kan du främja en god sömn.
Bedöm om du känner dig pigg eller trött under dagen. Somnar du lätt eller ligger du länge och väntar på att somna? Klarar du av att gå och lägga dig när du känner dig trött? Vaknar du pigg eller är det en plåga att stiga upp?
Det lönar sig att undvika smartapparater på kvällarna, men det betyder inte att man behöver undvika all media. I stället för att helt sluta, kan du minska på skärmtiden. Du kan också välja lugnande medieformer, såsom böcker och ljudböcker, eller lyssna på lugn musik eller ASMR. Du kan också ställa in nivån på blåljuset i din smarttelefon via din telefons inställningar eller med skilda appar. Försök undvika spel och sidor som upprätthåller en hög energinivå strax innan läggdags.
Check out Nyytis kurs i livskunskap: jakso 3: Uni. Om att sova bättre se på Nyyti, Decibel.fi, Yle VetaMIX och Vanda stan-sidan. På finska finns du mer på Mieli och MLL:n Nuorten netti.
Check out Nyytis kurs i livskunskap: jakso 3: Uni. Om att sova bättre se på Nyyti, Decibel.fi, Yle VetaMIX och Vanda stan-sidan. På finska finns du mer på Mieli och MLL:n Nuorten netti.
|
|
